Bländare

BLÄNDARE

Monumentalt måleri i Södra förbindelsestråket Nya Karolinska Sjukhuset, Solna 2015-17

 

I den södra manteln på planet ovanför huvudentrén sträcker sig ett fördelningsstråk med många funktioner.  

Det förbinder vårdbyggnaderna, möjliggör möten och kommunikation, flöde och aktivitet men ger också utrymme för pauser och utblickar mot staden.

Här fick jag uppdraget att utforma ett förslag till konstnärlig gestaltning av väggpartierna som löper i tre sektioner längs stråket med entréer till vårdbyggnaderna U130-150.

 

Jag tänkte mycket på flödet av människor som skulle finnas här, det fysiska men också det existensiella som utspelar sig inom alla dem som vistas, besöker, arbetar, vårdar och vårdas på sjukhuset. Det är en plats för omvälvande händelser i människors liv men också en plats för dagligt arbete och en plats där sjukhuset visar sig utåt.

 

Från entréplanet når man förbindelsestråket genom en rulltrappa. Så snart man viker runt hörnet ligger gången framför en och kanske ska man förflytta sig en ganska lång sträcka.

 

Min gestaltning består av en målning som likt en film visar sig över väggytan och som en bländare släpper in olika mängd ljus, sluts och öppnas. Den driver framåt och understryker gångens karaktär av flöde. 

Rörligheten står i relation till arkitekturens parallella rytm med glasade väggpartier, dörröppningar, återkommande utblickar och ljus utifrån och de glaserade tegelboxarnas tyngd och fasthet. 

 

Målningen för en genom rummet och intensiteten varieras så att händelserika partier och pauser kan bidra till orienteringen. 

Jag utgick från ett målat litet sceniskt rum som jag lät upprepa sig längs stråket varvat med en grönska/skog som återkommer och förskjuter rummet åt sidan. Former landar, stiger, upplöses och spelar mot skogens horisontella rörelse.

Det uppbrutna, ibland fragmentariska måleriet står mot tydliga vertikala snitt mellan målningens olika rum.

 

Tekniken är vinylfärg på fiberbetongskivor för fasad.

Målningen består av sekvenser om 3, 4 eller 8 st skivor med måtten 2700 x 1200 mm vardera.

Skivorna är limmade mot betongväggen och infogade i ett ramverk av metall, inmålat i väggens kulör.

 

 

”Målningarna består av olika lager: Först har färgen rollats eller målats upp, sedan har konstnären sprayat på med vatten och till sist har hon rivit skikten med en kvast. Som betraktare i rörelse drivs du fram i en puls av ljust, tungt, lätt, tjockare och tunnare färglager. På nära håll framträder detaljer att försjunka i och längre bort förvandlas ytorna till atmosfäriska synvillor.

 

Konstnären själv har en påtaglig närvaro i sina målningar. Som betraktare kan du följa hennes framfart i fördjupningarna i färgen, de upprivna färglagren som blir som en handskrift.

Verket kan med de omedelbara rörelserna i färgstråken uppfattas som mycket konkret samtidigt som perspektivet kan växla och förvandla väggar till atmosfäriska rum med formationer som tycks ha uppkommit av sig själva. Förtjockningar och förtunningar uppstår och bildar kroppar, moln eller blommor. Så här förklarar hon själv: ”Volymer kan byggas upp av smådelar. Tänk dig ett träd som tappat alla löv och de få som är kvar beskriver ändå volymen. Eller en dal som fylls av snöflingor.”

            

Ur text av Paulina Sokolow

 

 

 

Uppdrag genom Stockholms Läns Landsting

Konstkonsult: Catharina Gotby

Projektledare: Inga-Lill Bäckström

Foto: Överst t v och t h: Per Mannberg/SLL